”Små avtalsområden är lika viktiga som stora”
Martin Wästfelt har varit på fackförbundet Unionen i snart 30 år. Halva tiden har han processat i domstol som ombud. Den senare halvan, sedan 2007, har han ägnat åt avtalsförhandling. Som politiskt intresserad men inte partipolitiskt engagerad ser han fackföreningsvärlden som ett naturligt ställe att vara på.
Han är Unionens förhandlingschef sedan 2019 och arbetsrättsjurist i grunden. På frågan vad som gör honom till en bra förhandlare nämner Martin Wästfelt just erfarenheten. Han har god kunskap och god förankring både i Unionen och i den fackliga världen i allmänhet, tycker han.
– Jag är nog också lösningsinriktad, pragmatisk och rätt kreativ, bra på att se hur man kan lösa saker. Jag är en hyfsad diplomat, och ser till att inte hamna i konflikter i onödan. Det är alltid enklare att hitta saker man inte är överens om, så det gäller att se möjligheterna.
De egenskaperna lär behövas när en skakig omvärld gör förutsättningarna för de pågående förhandlingarna tuffa.
– Varje avtalsrörelse har sina utmaningar. Nu är det ett nytt och tufft läge, men jag vill inte heller överdriva situationen, det finns alltid svårigheter och stora skillnader inom industrin. Vi har en infrastruktur runt avtalsförhandlingar och lönebildning som fungerar väl. Trots utmaningar har vi lyckats hantera svåra situationer tidigare och det kommer vi göra även nu.
– Däremot är det svåra läget påtagligt för medlemmarna, med kraftiga prisstegringar och urholkad köpkraft.
Så industriavtalet har en viktig roll, menar du?
– Absolut. I och med industriavtalets tillkomst på 1990-talet fick vi bättre löneutveckling, men också bättre partsrelationer både inom och utanför industrin. Förvaltandet av avtalen är en viktig del, att båda parter tar ansvar för överenskommelserna. Tidigare var avtalen bara en medlarprodukt, de byggde inte på förhandlingar. Det fungerar bättre med gemensamt ansvar.
Kollektivavtal som strategi
Martin Wästfelt har alltid haft ett samhällsengagemang. Han valde inriktningen arbetsrätt under juridikstudierna utan att riktigt veta vart det skulle leda, men ett intresse för hur partsvärlden och fackföreningar funkar fanns tidigt. Han är föreningsmänniska och var engagerad i olika organisationer under studietiden.
– Fackföreningsvärlden kändes som ett naturligt steg, och det har fortsatt att vara roligt och utvecklande. Det har varit spännande att vara med på Unionens resa.
Unionen är stort och omfattar tjänstemän i hela den privata sektorn. Bredden kan vara en utmaning, tycker Martin, men storleken är också en fördel.
Vår tes är att lyssna och ta in alla perspektiv men också hitta lösningar som går att applicera rakt över – där är industriavtalet också en viktig kugge.
– Vi har egna ekonomer och analytiker och många demokratiska forum och branschråd, och kan därmed fånga strömningar och vara väl förberedda. Vår tes är att lyssna och ta in alla perspektiv men också hitta lösningar som går att applicera rakt över – där är industriavtalet också en viktig kugge.
Tron på kollektivavtalet som regleringsinstrument är själva strategin, framhåller han, att vara uthålliga och medverka till att hitta lösningar.
– Korttidsarbete är ett bra exempel på en partsgemensam lösning, som kom att nyttjas när pandemin slog till och som gjorde att vi i Sverige klarade oss bättre ur situationen än vi annars skulle gjort.
Både djup och helhet
Grafiska Företagen är en liten motpart volymmässigt, och en av flera mindre motparter för Unionen. Martin Wästfelt framhåller att från Unionens perspektiv är små avtalsområden lika viktiga som stora, och måste få lika stor uppmärksamhet.
En förhandling bygger på att båda parter har vilja, idéer och yrkanden, menar han. Det handlar om att hitta lösningar som är tillräckligt bra för båda parter. Att vara väl förberedd, ha en god dialog med medlemmar och förtroendevalda och att både kunna gå på djupet i frågor och se helheten är viktigt.
Vad är roligast med ditt jobb?
– Att det är varierat, med många olika utmaningar. Att få vara med och göra saker som blir verklighet, och se utfallet av de överenskommelser man gör. Sedan finns det förstås en viss tröghet i systemet, det ligger i själva idén, för att skapa stabilitet och förutsägbarhet. Så det krävs tålamod, men även mod att våga förändra.
Från Stockholm. På Unionen sedan 1995, förhandlingschef och chef för enheten Avtal och politik sedan 2019. Läste juridik i Stockholm med inriktning på arbetsrätt och gjorde sin tingsnotarietjänst i Norrköping.
Sambo och har utflugna barn. Gilla att koppla av från stadslivet genom att vara i naturen och på landet. ”Tidigare har det varit viktigt att kunna kombinera familjelivet med arbetet, nu är det mindre av pusslande när barnen är utflugna.”
Unionen organiserar tjänstemän och är med sina 700 000 medlemmar det största fackförbundet i det privata näringslivet. Bildades genom en sammanslagning av de två förbunden Sif och HTF. Ingår tillsammans med GS och Sveriges Ingenjörer som facklig part i industriavtalet, som är först ut att förhandlas om i den pågående avtalsrörelsen.