Tryck
Förpackningen är en utmärkt bärare av information och andra budskap. Eftersom wellpapp dessutom är ett starkt material fungerar wellpappförpackningen både under transport och i butik, utan andra materialinslag. Med moderna tryckmetoder förses förpackningarna med tilltalande dekor.
Senast uppdaterad: 2024-02-01
-
Flexotryck
Flexografi är en högtrycksmetod och är idag den vanligaste tryckmetoden inom wellpappindustrin.
Flexografitrycket utvecklas ständigt. Det är främst kravet på bättre, elegantare och mer säljande emballage som lett fram till bättre klichématerial, vilket möjliggör tryckning med finare raster. Tryckpressarna har fått bättre färgmatningssystem och bättre registerstyrningar.
Fördelen med flexografitryck är bland annat att flexofärgerna är luktfria och torkar (dunstar) så snabbt att man kan trycka flera färger i följd utan risk för smetning. Dessutom kan wellpappen bearbetas vidare efter tryckning.
Färgverken är enkelt uppbyggda och består av färgvals (pressvals av gummi), aniloxvals (rastervals), klichécylinder (klichévals) och mottryckscylinder (pressvals). Dessa kan placeras på olika sätt i färgverket.
Färgmatning med pressvals av gummi och aniloxvals
Att färgverket kan göras så enkelt beror på den lättflytande färgen. Färgvalsen, som roterar i färglådan överför färgen till aniloxvalsen. Aniloxvalsens yta är graverad med små fördjupningar som fylls med färg och överför den till klichén. Klichén, som är monterad på klichécylindern överför därefter färgen på wellpappsarket.
Klichén är gjord av ett mjukt och smidigt material av plast (fotopolymer) eller gummi. Klichén fästs på ett monteringsark som spänns fast runt tryckformscylindern. Klichéns framställning beskrivs i särskilt avsnitt.
Då kunderna, i många fall, önskar en mer exklusiv tryckkvalitet har man kompletterat eller anskaffat tryckpressar med en annan typ av färgverk. De har försetts med ett rakelsystem, som effektivare reglerar färgmängden till klichén.
Färgmatning med färgkammarrakel
Många flexotryckpressar levereras med färgkammarrakel, som består av en övre och en undre avstrykare. Dessa bildar en kammare i vilken färgen sprutas in och fyller alla koppar i aniloxvalsen. Med denna metod kan man oberoende av körhastighet och viskositet alltid överföra samma färgmängd till aniloxvalsens koppar.
-
Screentryck
Screentryckning är en genomtryckningsmetod. En finmaskig duk av nylon eller polyester spänns upp i en metallram. Sedan en speciell film fästs på duken belyses denna, som därefter framkallas med en fotokemisk metod. Duken blir då öppen på de ställen där färgen ska släppas igenom (text och bild) och igenfylld på de ställen där man inte vill ha färg på wellpappen. Med en rakel (kniv) pressas färgen igenom de öppna maskorna, ner på wellpappen som ligger under duken.
-
Offsettryck
Tryckformen, en plåt som är fastspänd runt en cylinder (plåtcylindern), överför färgen till en gummiduk som är uppspänd runt en annan cylinder (gummicylindern).
Från denna gummicylinder överförs färgen till wellpappen. Offset är således en indirekt tryckmetod (färgen förs från tryckformen via en gummicylinder till wellpappen).
Etiketter som limmas på wellpappen (kashering) trycks i offset på grund av den höga tryckkvaliteten.
-
Digitaltryck
För tryckning på wellpapp är inkjet (bläckstråle) den enda digitala metoden som är möjlig på grund av att den i motsats till andra digitala metoder trycker helt beröringsfritt.
Inkjet har utvecklats mycket snabbt de senaste åren. Från att tidigare använts för att trycka enkla koder i en färg finns nu storformatsskrivare för flerfärgstryckning med hög upplösning.
Inkjetskrivarna skapar text och bilder genom att skjuta ut små droppar av färg från smala dysor. Det finns olika tekniker för hur dropparna skapas. Det finns två huvudtekniker, continous (kontinuerlig) och drop on Demand (droppe på begäran). Dessa tekniker kan sedan delas in i undertekniker.
Continous inkjet innebär att det skapas droppar hela tiden. Färgen är trycksatt och ovanpå läggs ett oscillerande tryck. Det oscillerande trycket styr med vilken frekvens dropparna skall bildas. Dropparna som bildas förblir antingen oladdade eller också laddas de. De oladdade dropparna är de droppar som behövs för att skapa texten eller bilden medan de laddade dropparna avleds och återvinns.
Drop on demand innebär att varje droppe som genereras skall användas. De två vanligaste drop on demand-metoderna är termisk och piezoelektrisk. Vid den termiska metoden värms en del av skrivarhuvudet upp och då bildas en bubbla. När bubblan expanderar trycks färgen ut ur dysan. Vid den piezoelektriska metoden används piezoelement som ändrar form när en spänning läggs över det. Piezoelementet trycker på färgen och då trycks en droppe ut ur dysan.
De färger som används kan vara lösta, pigmenterade eller UV-härdande. Färgerna är i dag ganska dyra, men liksom med skrivarhuvudena pågår en ständig utveckling.